Symiblogg 34b, 12/2021: Förpackningsmärkningar, del 2/3 – Hett om öronen?
Får det i förpackningsmärkningarna stå ”glutenfritt”, men samtidigt också ”kan innehålla spår av gluten”? Får risvinägerextrakt anges ha detoxifierande effekt? I den tredelade bloggen reflekterar jag över varför och hur du som kock, bagare eller privat person ska ha förpackningsmärkningarna rätta på en gång.
Glutenfritt eller mjölvitt?
Genom att göra upp och följa recept har du koll på vad och hur mycket av en viss ingrediens det ingår slutprodukten. Du måste också beakta andra väsentliga faktorer, som eventuellt mjöldamm på arbetsbordet, på arbetsdräkten och även i luften. Detta är ytterst viktigt, särskilt om vetemjöl (eller annat mjöl) inte ingår i receptet. Om du rentav tänker tillaga ”glutenfritt”, måste du ha sträng koll på isärhållandet av eventuellt gluten i tillagningsutrymmena. Visste du att en slutprodukt får kallas glutenfri enbart om glutenhalten inte överstiger 20 mg/kg i livsmedel som säljs till slutkonsumenten?
Kom ihåg att ingrediensförteckningen är obligatorisk, liksom varningstexterna såsom ”kan innehålla spår av…” vid behov. I motsats till dessa är märkningarna ”glutenfri” eller ”mjölkfri” frivilliga märkningar och de bör användas enbart med eftertanke och när man har verkliga belägg för användningen av dem.
Vi återgår till förpackningen som lovar både ”glutenfri” och ”kan innehålla spår av gluten”. Det verkar som att man försökt både äta och behålla kakan. Märkningarna är dock korrekta om påståendet ”glutenfri” håller OCH att mängden gluten i varan underskrider 20mg/kg i slutprodukten.
Närings- och hälsopåståenden
I tidigare blogginlägg skrev jag att medicinska påståenden inte överhuvudtaget är tillåtna. Klart som korvspad, enbart läkemedel får påstås ha medicinska effekter. Det finns dock närings- och hälsopåståenden, som är speciellt godkända, genom en utförlig byråkratisk process, att användas i marknadsföringen av vissa livsmedel. Här ska du inte gissa, arbetet är gjort färdigt för dig: endera är påståendet godkänt eller så är det inte.
Via EU kommissionens webbplats(du byter till en annan tjänst) kan du kontrollera om ett särskilt hälsopåstående är godkänt att marknadsföras för en viss produkt. Alla produkter är inte heltäckande representerade här, bara de som någon låtit genomföra den byråkratiska processen för. Snabbt får jag svaret: Det är inte tillåtet i marknadsföringen att ange risvinägerextrakten ha en detoxifierande effekt. Utöver detta verkar det som om inget livsmedel alls får marknadsföras att ha detoxifierande effekt.
Tredje och sista inlägget om förpackningsmärkningar publiceras den 20.12.2021
Henna Björkqvist
Skribenten är hälsoinspektör och konsument, som kritiskt granskar förpackningsmärkningar och marknadsföringen av livsmedel
Läs mera:
- Förpackningsmärkningar, del 1/3 – En het potatis? (Symiblogg 34a)
- Elintarviketeollisuusliittos (fritt översatt livsmedelsindustriförbundet) anvisning om allergenvarningar (beklagligen enbart på finska).
- Livsmedelsverkets sidor om närings- och hälsopåståenden