Blogg
Vårt Hangö
Gymnastikföreningen Hejdi.r.f är grundad i Hangö år 1910. Vår livskraftiga förening är i skrivande stund 114år. Hangö stad var vid grundande av föreningen endast 36år. Föreningens och stadens historia har varit sammanlänkade under en lång tid. Vår hemort, våra verksamhetsutrymmen, våra kontaktpersoner i vardagsverksamheten är Hangö och hangöborna. Vi uppskattar och respekterar varandra och det är lätt att samarbeta på en liten ort.
Otaliga är de gymnaster som tillsammans har gymnastiserat under alla dessa decennier. Nya gymnaster kommer med i verksamheten och äldre går bort. I förordet till föreningens historik ”Hejdi – min vän” som utkom 100 års jubileét till ära år 2010, har jag skrivit. ”Den positiva energi och de rent fysiska svettdroppar som vi alla tillsammans har producerat skapar ett inre landskap lika vackert, starkt och konstant i rörelse som havet vi älskar.”Det gäller nu som då! Hangöborna förenas av sin kärlek till havet. Elementet omger oss och definierar oss. Det ser varje dag olika ut, har olika färger, vågorna rör sig på olika sätt. Det är storm och det är stiltje. Våra inre landskap är varje dag en spegel av vårt hav. Vi är kanske inte alltid medvetna om detta men motsvarigheterna finns trots det alltid där.
I föreningens repertoar av uppvisningsprogram har vi ofta uppmärksammat badlivet från svunna tider. Under FSG festivalen 14-16.6 2024 kommer det igen att finnas inslag i vilka hangöborna genast upptäcker hangömotiven. Kom med och upplev den fantastiska gymnastiken. Oändligt mycket arbete ligger bakom den stora festivalen. Hangöbor – slut upp till publik! Biljetterna finns redan till salu.
Agneta Möller-Salmela, Hejdi r.f. styrelsemedlem, mångårig ordförande och instruktör
28 mars 2024 : Personerna bakom arbetet
Med 1100 portioner att förbereda dagligen, inklusive cirka 70 specialdietportioner, betyder det full fart i Centralköket och stadens kökspersonal. En matportions kostnader är c 1€ och för varje euro som spenderas på råvaror per elev, förbrukas 120 liter mjölk per vecka enbart i centralskolan/keskuskoulu. Köket använder 100% inhemskt kött och strävar efter att använda så mycket inhemska varor som möjligt.
Kamerorna anländer före klockan 7.00 för att dokumentera den hektiska morgonen. Första matleveransen går ut runt 9:30 och maten distribueras till Haagapuiston koulu, Svenska högstadiet och gymnasiet, Hangöby skola/daghem, Hangonkylän koulu/päiväkoti, Tita-Marian koulu, Skogshyddan/Metsämaja och Hanko Pohjoisen päiväkoti, samt packade portioner till Gatumissionen.
Arbetsdagen börjar med förberedelser av sallader, huvudrätter och dietportioner. Maten packas sedan för värme- och kyltransport. Atmosfären är intensiv men samtidigt fylld med samarbete och glada ansikten. Personalen, bestående av åtta personer i centralköket och sju i utdelningsköken, arbetar i enastående tempo och koncentration.
Under vår korta tid i köket behandlades 135 kg potatis och som skickas snabbt vidare till ugnen. Varje station hade sin egen uppgift, från att skära sallad till att övervaka dietstationens särskilda innehåll, och samarbetet flöt som en välkoreograferad dans.
Efter matlagningen väntar diskberget, och även denna arbetsstation är snabb, krävande och mycket viktig. Styrka behövs för att bära tunga korgar, och under återplaceringen av kärl och besticken förbereder personalen sig samtidigt för nästa tillverkning.
Centralköket strävar också efter att utbilda och informera eleverna om var maten kommer ifrån och hur den tillverkas. Genom att öppna sina dörrar för besök från olika åldersgrupper, sprider de kunskap och förståelse om matens väg. Efter vår filminspelning välkomnade de en grupp från småbarnspedagogiken för en dag av lärande och bekantskap med köket.
Personalen i centralköket samt utdelningsköken är värda en eloge för sin insats. Sommaren närmar sig, men för personalen i centralköket i Hangö betyder det inte att köket är stängt. De fortsätter sitt arbete med att förse barnen med morgonmål och mat, och vi kan vara säkra på att även 2024 kommer att fyllas med näringsrika luncher för elever som har sommarlov.
Video: Ilona Oranen https://www.valofilms.fi/(du byter till en annan tjänst)
Ungdomsrådet
Ungdomsrådet har bland annat till uppgift att delta i kommunpolitiken och driva frågor som berör ungdomar. Ungdomsrådet består av två personer från högstadiet (svenska och finska), två personer från gymnasiet (svenska och finska) och en representant från Hyllis. Representanterna väljs i skolorna och på ungdomsgården, och alla elever och studeranden i skolorna kan rösta på vem de tycker är en bra representant.
En av de frågor som ungdomsrådet organiserar för ungdomar att besluta om är Ung röst. Ungdomarna får rösta om hur man kan göra Hangö roligare, så länge det ryms inom budgeten.
En annan sak som ungdomsrådet gör är att delta i de olika nämdernas möten och fullmäktigemöten. Där har de möjlighet att uttrycka ungdomarnas perspektiv och hoppas att det kommer att påverka beslutsfattandet i Hangö.
Ungdomsrådet träffas en gång i månaden och på mötena diskuterar de vad som händer och vad som är på gång inom politiken just nu. Dessutom har ungdomsrådet en vald fadder representant från varje nämd. Dessa ledamöter stöttar ungdomarna på mötena och bjuds till exempel in till picknickar. Medlemmar i ungdomsrådet får mötesarvode för de möten de deltar i.
Att vara med i ungdomsrådet ger dig ett bra perspektiv på vad politiker gör och hur mycket du kan uppnå, så länge du har modet att säga ifrån och lägga fram en idé om förändring och tänka tillsammans om hur du ska få det att hända. Det är också en bra sak eftersom många ungdomar inte vet vart de ska vända sig om de har något de vill förändra, de kan bara berätta för oss som är med i ungdomsrådet så kan vi ta det vidare.
Casino
• planer på en badanläggning för havsbad redan när staden grundades
• badet byggdes 1879
• casino är badanläggningens forna restaurang, kallades societetshuset (seurahuone)
• där fanns en restaurangsal, två restaurangrum, ett serveringsrum och en buffé och en stor öppen veranda (nu inglasad och förändrad)
• casino utvidgades 1883 mot norr med en salong för musik och dans och nya verandor
• 1889 fick huset en ny köksavdelning i den östra gaveln
• badet köptes av staden 1909 och renoverades, färdigt 1910, vit till färgen då. Tornen förnyades, de öpppna verandorna omvandlades till en restaurangsal med prägel av glasveranda och huvudfasaden byggdes till med hörnpaviljonger. En terrass på taket. Köksflygeln utvidgades.
• 1935 och 1954 gjordes även vissa förändringar
Hangö – Mitt hem
Hangö är staden där jag har vuxit upp och Hangö är staden där mina barn får växa upp. Hangö är platsen jag tänker på som mitt Hem.
Viktigt för mig är att Hangö upplevs som hem för många andra, jag tror starkt att det finns plats och utrymme för oss alla. Det är avgörande för Hangös framtid att Hangö blir ett hem för fler. Hur vi löser utmaningen med sjunkande invånarantal är inte lätt, men klart är att vi måste försöka. Vi vill inte enbart bevara service, som till exempel byskolor eller hälsocentralen, utan vi vill också utveckla dem.
Befolkningsprognoserna kan se dystra ut, men samtidigt finns det undersökningar som visar på att “folk drar folk” och att man gärna vill bosätta sig där livsmiljön är attraktiv. Den yngre generationen värderar familj, hållbarhet och trygghet. Enligt en studie av Deloitte som gjorts bland unga personer föredrar 75% hybrid- eller distansarbete. Flera arbetsgivare vill att en anställd skall vara i kontoret cirka två dagar i veckan, en sådan lösning skulle det göra möjligt att bo i Hangö och pendla till exempel till huvudstadsregionen.
Livet i Hangö är ofta enkelt. Korta avstånd, spontana promenader, kallbad tillsammans med grannen. Det är så här jag vill ha det i mitt Hem.
Det här är livskvalité, så brukar Pelle Lindström säga då han simmar i Gunnarsstrand. Kanske mitt Hangö kan också bli ditt Hem?
Hangös positivaste 2023, Lena Sommer
Källa: Placebranders trendspaning 2023. Foto Peter Lundqvist