Museet hade i princip bra utrymmen i stadshuset, men det fanns inga lagerutrymmen. På 1960-talet funderade man på utrymmen från Hyllis och det då nya polishuset. Följande alternativ var att bygga nytt på tomten bredvid stadshuset, dit biblioteket sedan kom.

De längst
hunna planerna gällde en tomt som ägdes av staden i hörnet av Strandgatan och
Torggatan. De byggnader som fanns här från 1890-talet skulle rivas för man
ville inte ha gamla byggnader i en modern stad. Det här var tankesättet på
1960-talet. Museiförbundets sekreterare Riitta Heinänen ansåg att tomten var på
en central plats, dit besökarna hade lätt att komma.

Hörnet av Torggatan och Strandgatan dit ett nytt museum skulle byggas.

År 1968 var
arkitekterna Nils Aschans och Eric Adlercreutz planer färdiga. De hade planerat
en modern museibyggnad där det fanns en utställningshall, lager, galleri,
entréhall, samlingssalar, kafé, arbetsutrymmen och vaktmästarbostad, dessutom
fanns det reserverat parkeringsplatser. Fullmäktige godkände förslaget med
klara röster 26–1, men det reserverades aldrig några pengar i budgeten för
museiprojektet och så småningom föll det i glömska. Å andra sidan är det bra
att museet inte gjorde sig skyldig till rivande av gamla byggnader.

Bild på Aschans och Adlercreutz modell för museet.

Följande
projekt lyckades dock. Fastän staden inte beviljade medel för en ny byggnad, så
fick museet 1970 32 000 mk eller cirka 47 000 € för att reparera ett
gammalt stenmagasin i Östra hamnen. Det var fråga om en 1793 byggd kasern för
vallmän och som delvis förstörts av ryssarna själva under Krimkriget. I den
första stadsplanen nämns byggnaden som kyrkoruin, fastän man inte vet om det
funnits en kyrka där. Byggnaden bjöds dock till Bromarv församling, dit även
Hangö hörde, men enligt dem var huset för litet. Järnvägsingenjör Evert
Wasastjerna gjorde 1882 ritningar som motsvarar den nuvarande byggnaden. Staten
köpte magasinet 1885 och där förvarades oförtullade varor, under förbudstiden
spritkanistrar och på 1950-talet silltunnor.

Hangö museum fick nya utrymmen i det här magasinet 1970.

När museet
fick byggnaden lades dit trägolv på jordgolvet och taket förnyades. Hit
hämtades föremål som hade med krig, sjöfart, brandväsende, jakt och fiske samt
allmogekultur att göra.

Brandväsendets föremål i fästningsmuseet.

År 1982
skedde en stor förändring då museet fick Kexens övre våning till lager. Hit
hämtades nästan alla museets föremål. Man kunde nu börja med kortvariga
utställningar i museiutrymmena. År 1991 stängdes utställningsutrymmet i
stadshuset och dit placerades museets arkiv. Lagret på Kexen har under 40 år
blivit så fullt att dit inte längre ryms mera föremål. Därför är vi glada att
vi har fått nya utrymmen i samlingsmagasin Leira. Om vi ännu skulle få ett
utrymme där vi kan berätta om Hangös historia, skulle vi vara nöjda. Här tar
min skildring om Hangö museums historia slut.

Laura Lotta
Andersson

museichef