Var i Hangö eller överlag i Finland kan man hitta så många kända personers namn som på Gäddtarmen? På klipporna i denna naturhamn lämnade sjöfararna speciellt på 1500- och 1600-talen sina spår, då de väntade på gynnsammare vindar.
Här finns
över 600 ristningar endera som namn eller vapensköldar. Hangö museum har redan
i ett års tid tillsammans med Hangö museums vänner arbetat för att bevara det
här unika området. Klipporna är full av ristningar, men de är nästan omöjliga
att se på grund av lavar som växer ovanpå. Nu forskar man i vad man kan göra
för att avlägsna lavarna utan att klippan nöts bort och därmed också
ristningarna.
Gäddtarmen blev en
naturlig hamn på 1400-talet då Kapellhamnen blivit för grund för större fartyg.
Olaus Magnus skrev 1555 i sin bok Historia de gentibus septentrionalibus eller Historia
om de nordiska folken om en magnifik hamn som är så gynnsam och säker att det
inte på de nordliga havsområdena, kanske inte på något världshav finns en annan
som kan jämföras med Gäddtarmen. Ty den tar i sin famn alla som seglar oavsett
från vilket håll och skyddar dem i sitt naturliga försvar både från stormar och
fientliga flottor. Olaus Magnus fortsätter att den här hamnen såsom en stor
fästning befinner sig bland berg och dalar mitt i en naturskön plats. På dess
uråldriga klippor finns götars och svears vapensköldar i enhetlig ordning, men
på forntida vis enkelt inristade till påminnelse för kommande släktled.
Olaus Magnus var känd
för att överdriva med råge, men det stämmer att här finns svenska stormäns
vapensköldar och namn, fastän från en senare tidpunkt. De var endera soldater
eller ämbetsmän på väg till Baltikum från Sverige och lättast var att fara över
Hangö udd. Här kan man hitta bekanta namn från historieböcker såsom Klas
Fleming som var ståthållare i Finland på 1590-talet. Av soldater kan man nämna
från 30-åriga kriget bekanta Åke Tott och Torsten Stålhandske. Mest finns det
sköldar från ätten Oxenstierna, vars medlemmar var både ämbetsmän och soldater.
Av dem kan man nämna Axel Oxenstierna som var rikskansler och i praktiken
Sveriges härskare på 1630-talet, då drottning Kristina var omyndig.
Nu pågår ett stort
projekt för att denna unika helhet också i framtiden kan beundras av alla. Om
du vill veta mera om de personer som jag nämnt, kan du söka dig till Hangö
museum, där yrkeshögskolan Metropolias XR Design studeranden genom att
fotografera har gjort en tredimensionell version om Gäddtarmen och dess
ristningar.
Källa: Olaus Magnus Gothus, Pohjoisten kansojen historia, Suomea
koskevat kuvaukset, suomentanut Kaarle Hirvonen, Keuruu 1973.
Laura Lotta Andersson
Museichef