Symiblogg 17, 7/2020: Ythygienprov, renlighetstest – kärt barn har många namn
Nu när vi alla har lärt oss att tvätta händerna och nysa rätt, är det dags att gå vidare i hygientänkandet och då frågar man sig:
”Hur vet jag vad som är rent och vad som ännu behöver putsas extra.”
Virustest är det inte ännu lätt att göra själv, men som livsmedelsföretagare vet du förstås, att du ändå ska kolla upp renligheten i köket med en testmetod. Idén med testen är inte att klandra städaren, vilket jag ibland har hört på inspektionerna. Testen tas därför, att företagaren själv ska veta att rengöringsmetoderna fungerar tillräckligt bra. Ibland måste man t.ex. byta rengöringsmedel för att mikrober inte ska börja bilda motståndskraft mot ett speciellt medel, diskmaskinen kan gå sönder och visa fel temperatur eller skärbrädet blir slitet, så att det inte längre går att rengöra ordentligt. Sådana problem kommer fram med renlighetstesterna. Då vet du lättare när extra åtgärder krävs. Med ny provtagning kan du sen se att allt är bra igen.
Smuts kan bestå av nästan vad som helst – levande eller dött material. De mätmetoder som finns att köpa mäter olika saker, t.ex. bakterie- eller proteinmängden. Trots att varje test mäter bara en sak och på ytan kan finnas också annan sorts smuts, ger dig testen en god vink om renhetsnivån i köket – och varför inte ta renlighetstest av dina fingrar (här är vi tillbaka i handtvätten igen).
Huvudsaken är att du själv vet vad du mäter och att resultaten är tillräckligt bra för ditt kök. Livsmedelsverket har anvisningar om vilken typ av verksamheter som ska ta renlighetstester, hur många prov behövs och hur ofta de ska tas. Sydspetsens miljöhälsa har en uppdaterad och förenklad version av detta på sin hemsida. Läs om trendkurvorna.
Och bakterierna – de trivs speciellt bra i sommarvärmen och t.ex. i en liten söt glasspöl på arbetsbänken. Testa ytan, så vet du!
Kerstin Lindqvist
Skribenten är hälsoinspektör, som gör livsmedelstillsyn