Hangö museums amanuens presenterar sig! Till mitt arbete hör katalogisering av föremål, utställningsarbete och annat publikarbete. För tillfället arbetar jag med museiföremålens flytt till samlingscentret Leira i Ekenäs.

Hangö museums amanuens presenterar sig! Till mitt arbete hör katalogisering av föremål, utställningsarbete och annat publikarbete. För tillfället arbetar jag med museiföremålens flytt till samlingscentret Leira i Ekenäs. Museichefen skrev om detta i den förra  bloggposten. Vi har en dålig helhetsbild av våra samlingar. Vad allt  finns där i lagret i Kexen? Av denna orsak går jag igenom gamla kataloger och kartoteket, och skriver in alla föremål på vår databas. Helhetsbilden klarnar sakta mak.
 

Den första katalogen från 1923.

Under genomgången har jag fått bekanta mig med Hangö museums tidiga historia. Museiverksamheten inleddes i Hangö år 1909 när föreningen Hembygdsforskningens vänner i Hangö grundade museet. Föreningen var mycket ivrig med att samla föremål till det nya museet i den Fohlinska stugan, men man var inte alltid tillräckligt noggrann med att ta vara på föremålens bakgrundsuppgifter. Föremålen var värdefulla i sig. Den första katalogiseringen gjordes först 1923, och då hade redan en del av informationen glömts bort eller försvunnit.

Kort nummer 1.

Museet grundade ett kartotek 1965. Detta är i bruk ännu men det uppdateras inte längre. År 1973 publicerade Hangö museum en katalog från vilken man hittar mycket värdefull information. Donationer nämns också ofta i de gamla tidningarna, vilket visar hur uppskattade de var. Föremålens bakgrundsuppgifter är med andra ord splittrade på flera ställen, och utifrån dessa källor försöker jag bygga upp en så bra bild av föremålen som möjligt. Hur gamla är de? Vem har gjort dem? Vem eller vilka har ägt dem, och hurdana historier finns det om dem?
 

Hangö stads museum, katalogen från 1973.

Allt började med nummer 1. Katalogens första föremål hör ihop med en donation som föreningen fick från Sandö gård redan i november 1909. Den donerades av änkefru Hulda Helena Braxén (1856-1945) samt hennes syster fröken Elvina Maria Mathilda ”Tilda” Sjöblom (1850-1939) eller Alina Josefina Sjöblom (f. 1852) – båda nämns i källorna. Huldas man Hjalmar Gustaf Braxén var en känd frikyrklig predikant och hade nyligen avlidit. Systrarnas föräldrar hade också gått hädan. Gården såldes till andelslaget Bethel 1909, och senare verkade där Finlands teologiska institut.  Sjöbloms förfäder hade bott på Sandö gård sedan 1600-talet, och personer med namnet Sjöblom sedan 1800-talet. Det fanns ett gästgiveri i Sandö fram till 1870-talet, då människors resevanor förändrades i och med den nya järnvägen. Dagens huvudbyggnad byggdes 1867, och donationens föremål är delvis därifrån.

Hangö-Bladet, 27.11.1909.

Hangö-Bladet, 27.11.1909:
Gåfva till det blifvande museet. Föreningen Hembygdsforskningens Vänners samlingar ha i dagarne riktats med en värdefull tillökning, i det nämligen aflidne godsegaren E. K. Sjöbloms arfvingar, fru H. Braxén och frk. M. Sjöblom förärat till desamma en kollektion fornföremål från Sandö gård. Bland föremålen ega isynnerhet ett egendomligt skåpur och en barnvagga, hvardera enligt uppgift daterande sig från 1700-talet förra hälft, stort värde. I kollektionen ingå för öfrigt särskilda mindre fornsaker, belysande seder och bruk i den gamla goda tiden, s. s. en reskista, gamla handlyktor och kandelabrar, ladugrådstillbehör, en sabel, gardinhållare, böcker från 1700-talets midt m. m. Föreningen har all orsak att vara gifvarinnorna förbunden för den värdefulla gåfvan.

Föremål nummer 1.

Av dessa föremål har jag kunnat identifiera en klocka, klockskåpet, ett par stolar, en cylinderhatt och givetvis föremål nummer 1 –bindmössan. Katalogen och kortet beskriver emellertid mössan som en spetsmössa, men tidningen Hangö skriver den 20 november 1913: ”Museet äger förut en svart bindmössa från Sandö gård”. Har det skett ett fel under katalogiseringen 1920? Slutledningsförmågan hjälper i arbetet, och vi kommit fram till att hatten på bilden är föremål nummer 1. Det är oklart vad som hänt de övriga föremålen. Hann de bli bortglömda före katalogiseringen kom igång? Försvann de under kriget? Vi får säkert svar på många frågor under genomgången.

Linda Svennblad, museiamanuens

Läs mera:
Birgitta Ekström Söderlund, ”Hangö museums historia 1909-2009”, Helsingfors 2009.
Mäkinen, Antti, Vapaakirkollinen liike Suomessa. I osa, Sisältävä ajan 1879–1889, 1911, s. 309–310.
Rantanen, Pentti, Santalan kartanon merkitys Suomen Vapaakirkolle 1923–1946, Helsinki 2016. 
Suomen vapaan lähetyksen julkaisema, Muistelmia: 1889-1919 / Suomen vapaan lähetyksen julkaisema, Turku 1920, s. 107.

Hangö, 8.6.1909, s.1.
Hangö-Bladet, 6.11.1909, s. 2.
Hangö-Bladet, 27.11.1909, s. 2.
Hangö-Bladet, 8.4.1913, s. 2.
Suomen Viikkolehti, 28.10.1897, s. 4.